Publicidad
Idiomas disponibles
Idiomas disponibles
Tab. 6: LED-lampornas betydelse i normaldrift
Beteckning
Funktion
UL (14)
Övervakning av elektronikens
spänningsmatning
UA (15)
Övervakning av utgångsspänningen
MOD (16)
Övervakning av diagnosmeddelanden för
alla moduler
NET (17)
Övervakning nätverk timeout
L/A 1 (18)
Förbindelse med Modbus-enhet vid
fältbussanslutning X7E1
L/A 2 (19)
Förbindelse med Modbus-enhet vid
fältbussanslutning X7E2
4.1.3 Adressomkopplare
Bild 8: Läge för adressomkopplare S1 och S2
Bild 9: Vred S1 och S2
De två vridomkopplarna S1 och S2 för manuell IP-adresstilldelning av
ventilsystemet sitter under inspektionsfönstret (3).
• Brytare S1: På brytare S1 ställs nibble med högre värden för IP-adressens sista
block in. Brytare S1 är märkt med hexadecimalt system från 0 till F.
• Brytare S2: På brytare S2 ställs nibble med lägre värde in för IP-adressens sista
block. Brytare S2 är märkt med hexadecimalt system från 0 till F.
För en utförlig beskrivning av adresseringen, se kapitel
fältbussnoden.
4.2 Ventildrivenhet
En beskrivning av ventildrivenheten finns i
kapitel g 12.1 Ventilsystem.
5 PLC-konfiguration av ventilsystemet AV
För att fältbussnoden ska kunna sköta datautbytet mellan det modulära
ventilsystemet och PLC-styrsystemet korrekt, måste PLC:n känna till
ventilsystemets ingångs- och utgångsdatalängd. För att beskriva detta i PLC:n
AVENTICS™ Modbus TCP | R412028202-BAL-001-AC | Svenska
LED-status i normaldrift
lyser grön
lyser grön
lyser grön
lyser grön
lyser grön och blinkar
samtidigt snabbt gul
lyser grön och blinkar
samtidigt snabbt gul
S1
S2
S1
S2
g 9. Förinställningar i
använder du konfigurationsprogrammet i PLC:ns programmeringsmjukvara.
Denna procedur kallas för PLC-konfiguration.
För PLC-konfigurationen kan PLC-konfigurationsprogram från olika tillverkare
användas. Därför beskrivs endast det principiella tillvägagångssättet av PLC-
konfigurationen i följande avsnitt.
Konfigurationsfel!
Ett felaktigt konfigurerat ventilsystem kan leda till felfunktioner i hela systemet
och skada det.
1. Därför får konfigurationen endast genomföras av en fackman, se kapitel
g 2.4 Personalens
2. Beakta anvisningarna från driftansvarig samt eventuella begränsningar som
beror på hela systemet.
3. Beakta även dokumentationen för konfigurationsprogrammet.
Man kan fastställa systemets datalängd på en dator och sedan
överföra datalängden till systemet på plats, utan att enheten är
ansluten. Sedan kan informationen överföras till systemet på plats i
S1
efterhand.
5.1 Förbereda PLC-konfigurationsnyckel
Eftersom de elektriska komponenterna i basplattan ligger i ventilområdet och
S2
inte kan identifieras direkt, behöver den som skapar konfigurationen PLC-
konfigurationsnycklar för ventilområdet och I/O-området.
Du behöver även en PLC-konfigurationsnyckel om du gör konfigurationen på
3
annan plats än där ventilsystemet finns.
Anteckna PLC-konfigurationsnyckeln för de enskilda komponenterna i denna
u
ordning:
- Ventilsida: PLC-konfigurationsnyckeln är tryckt på typskylten på höger sida
av ventilsystemet.
- I/O-moduler: PLC-konfigurationsnyckeln skrivs ut överst på modulerna.
En utförlig beskrivning av PLC-konfigurationsnyckeln finns i kapitel
g 12.4 PLC-konfigurationsnyckel
5.2 Konfigurera fältbussnod i fältbussystem
Innan du kan konfigurera de enskilda komponenterna i ventilsystemet, måste du
tilldela fältbussnoden en IP-adress i ditt PLC-konfigurationsprogram. I de flesta
fall tilldelar en DHCP-server adressen under idrifttagningen och tilldelar den
därefter permanent till enheten.
1. Ge fältbussnoden en entydig IP-adress med hjälp av projekteringsverktyget,
se kapitel
2. Konfigurera fältbussnoden som slavmodul.
5.3 Konfigurera ventilsystem
5.3.1 Modulernas ordningsföljd
De in- och utgångsdata som modulerna använder för att kommunicera med
styrsystemet består av en sträng av 16 byte. Längden på ventilsystemets in- och
utgångdata beräknas utifrån modulantalet och databredden för respektive
modul. Då räknas datainformationen endast per ord. Om en modul har mindre
än 1 byte utgångs- resp. ingångsdata, fylls övriga bits upp till ordgränsen med så
kallade stuffbits.
Exempel: Ett kretskort för 2 ventiler med 4 bit användardata får 1 ord data i
ordsträngen, eftersom resterande 12 bit fylls med stuffbits. På så sätt börjar även
data för nästa modul efter en ordgräns.
Numreringen av modulerna i börjar till höger intill fältbussnoden i ventilområdet
med det första kretskortet för ventildrivenhet (modul 1) och går till och med det
sista kretskortet för ventildrivenhet i höger ände av ventilenheten (modul 9). Se
g Bild 10.
Förbikopplingskretskort räknas inte. Inmatningskretskort och UA-OFF-
övervakningskretskort tilldelas en modul. Se
Inmatningskretskort och UA-OFF-övervakningskretskort styr inga byte till
ingångs- och utgångsdata. De räknas dock, eftersom de har en diagnostik och
denna överförs till motsvarande modulplats. Datalängden på tryckregulatorn
finns i bruksanvisningen för AV-EP-tryckregulatorn (R414007537).
Numreringen fortsätter i I/O-området. Där startar man med modulen direkt till
vänster om fältbussnoden och fortsätter därefter vidare åt vänster till änden.
OBS!
kvalifikationer.
g 9.3 Tilldela IP-adress och
subnätmask.
g Bild 10
(modul 7).
122
Publicidad
